tisdag 10 augusti 2010

Glasögonorm

När jag var i tioårsåldern fick jag mina första glasögon vilka jag använde när det var högst nödvändigt, alltså för att se vad som skrevs på svarta tavlan i skolan samt då jag titta på TV. Övrig tid låg dessa i sitt fodral. Det året jag skulle fylla 14 fick jag, efter långa och många övertalningsförsök, mina första linser. Vilken underbar känsla! Jag kunde se hus som jag aldrig förut sett och hela världen fick mycket klarare färger. Hädanefter var dessa mina bästa vänner som jaginte klarade mej utan. När vi sen gick in i 2000-talet började funderingar kring en laseroperation för att återfå full synskärpa. Så den 25 maj 2002 åkte jag till Örebro och gjorde en ögonoperation med flikmetoden. Samma kväll såg jag perfekt och på återbesöket dagen därpå hade jag 1,0 (alltså inget fel alls) på båda ögonen. Operationen är något jag aldrig ångrat. För ett par år sen tyckte jag åter att synen inte var helt ok. Så efter ett besök hos en optiker var jag åter igen en glasögonorm. Diagnosen denna gången var brytningsfel och inte närsynthet som jag opererats för. Vid detta tillfället köpte jag även en ask med engångslinser. Tyvärr har ögat ändrat sej och det var mest obehagligt med dessa eftersom det kändes som grus i ögonen. Men tekniken inom optik och linser går framåt med stormsteg. Jag hoppas att efter dagens besök hos optikern ha en lins som jag trivs med så jag slipper vara så ormig.

1 kommentar:

  1. Jag funderar ibland på att operera mig, men samtidigt är ju linserna och glasögonen så mycket jag (för mig, inte för andra antar jag) att jag undrar om det inte skulle kännas lite tomt efter alla dessa år (tjugofem med glasögon).

    SvaraRadera